Hur mycket RAM-minne behöver du för efterbehandling av bilder & video?

Idag är det dags att göra ett djupdyk ner i RAM-minne som besvara frågor som vad är egentligen ett RAM-minne och hur mycket RAM-minne behöver din dator för att kunna arbeta med bildbehandling och videoredigering.

I förra veckans artikel om datorer för fotografer pratade jag om moderkortet. Moderkortet kan liknas vid själva kroppen på datorn där alla datorkomponenter kopplas in. Du kan läsa denna artikel här. I och med den artikeln har jag nu beskrivet och gett råd om val för de två viktigaste komponenterna till din dator, moderkortet och processorn.

Den här artikeln ingår i en serie om datorer för fotografer. Andra artiklar i samma serie är:

• Val av processor för fotografer – efterbehandling & videoredigering.
• Moderkort för din dator – vad ska du välja?

En mellanlagringsplats för information.

Den snabbaste datorkomponenten du har i din dator är processorn, följt av just RAM-minne och till sist de lagringsdiskar som du har inkopplade i din dator (M.2 oftast snabbast, SSD oftast mitt emellan och HDD långsammast). Vi kommer att prata mer om valet av olika lagringsdiskar i nästa artikel i denna serie där du får lära dig om datorer för fotografer.

Processorn hämtar den viktigaste informationen för olika specifika applikationer och beräkningar från din dators RAM-minne. Det skulle ta en väsentligt längre tid för processorn att hämta denna information direkt från din lagringsdisk och sedan tillbaka till processorn igen där beräkningarna görs.

När du öppnar en applikation eller någon annan aktivitet på din dator händer det att datorn står och laddar ett tag innan applikationen öppnas. Ju längre laddningstid desto tyngre, rent prestandamässigt, är oftast de applikationer som du ska öppna (eventuellt dåligt kodade). Exempelvis när du öppnar Lightroom, Photoshop eller Da Vinci Resolve så möts du av en ”popup-ruta”, med en bild och en logotype på. Skulle det inte vara bättre om du direkt när du klickade kom in på applikationen direkt?

Det som händer när ett program ska startas eller när processorn ska göra beräkningar är att information från din lagringsdisk skickas till ditt RAM-minne, varpå processorn hämtar informationen från RAM-minnet och sedan gör beräkningen. Det är vad din disk, RAM-minne och processorn gör när laddningstider av applikationer görs.

Ett stort lager mot en liten gårdsbutik.

Om du liknar dina lagringsdiskar vid ett stort lager, med hyllor efter hyllor, och pallar efter pallar med produkter blir processen än mer tydlig. Det här lagret har också medelmåttig logistik i jämförelse med de snabbare butikerna inne i staden. Det stora lagret är med andra ord din lagringsdisk.

Inne i staden finns en liten gårdsbutik med bara några få hyllor av väl utvalda produkter. Mer än dessa få specifika produkter finns inte på hyllorna. Eftersom det är en liten gårdsbutik som ägs och drivs av en enskild person är den lätt att få kontakt med och köpet går fort. Gårdsbutiken är med andra ord ditt RAM-minne.

Om du söker efter en viss specifik produkt så är det enklare att snabbt gå in i gårdsbutiken och ta det du behöver istället för att leta genom det stora lagret. Detsamma gäller för processen mellan processorn, RAM-minne och lagringsdisk.

Notera att RAM-minnet inte lagrar information på lång sikt utan endast den information som ska användas i närtid. Detta till skillnad från dina lagringsdiskar där du kan lagra filer och program så länge som du vill (innan du tar bort dem eller din lagringsdisk kraschar). När du startar om din dator så töms all information som RAM-minnet har plockat upp från lagringsdisken och du är tillbaka till en tom liten gårdsbutik.

DDR4 SDRAM, formfaktor & hastighet.

Det finns olika tekniker för hur ditt RAM-minne är uppbyggt. Idag är DDR4 SDRAM standard för RAM-minnen i alla nya datorer, både laptops och stationära datorer. DDR står för Double Data Rate Synchronous Dynamic Random Access Memory. Försök att säga det fem gånger på raken utan att sluddra på orden.

Om du har en äldre dator med ett äldre moderkort & processor som inte stödjer DDR4-tekniken är det istället DDR3 som är aktuellt. Alla RAM-minnen har en formfaktor, de två främsta är DIMM och SO-DIMM. RAM-minnen med formfaktorn DIMM är främst avsedda för stationära datorer, så om du ska bygga din egen stationära dator är det DIMM du ska kolla närmare på. SO-DIMM är en mindre variant av formfaktor, SO-DIMM står för, small outline dual in-line memory module. Denna formfaktor är främst avsedd för att användas på laptops. Notera att det enklaste datorkomponenten att uppdatera på en laptop oftast är dess SO-DIMM RAM-minne.

Den tredje parametern som du bör ha koll på är hur snabbt ditt RAM-minne ska vara. Med andra ord med vilken hastighet den kan kommunicera med lagringsdisken och processorn. En av de största skillnaderna mellan DDR3 och DDR4 är just denna hastighet.

Hastigheter på DDR3 RAM-minnen ligger i spannet mellan cirka 1066 Mhz och upp till cirka 1866 Mhz (siffror från nuvarande RAM-minnen att köpa via komplett.se). Hastigheter på DDR4 RAM-minnen ligger högre i hastighet än DDR3, cirka 2133 Mhz upp till cirka 4000 Mhz. Notera också att ditt moderkort måste vara kompatibelt med minneskortsformfaktorn samt stödja de hastigheter du önskar.  Använd tjänsten Userbenchmark för att jämföra olika typer av datorkomponenter och vilka som är kompatibla med varandra. Ett annat sätt att komma fram till rätt val av RAM-minne är att gå in på elektronikkedjornas nätsidor, där det ofta finns mycket information att tillgå under produktvisningen.

Så om jag uppdaterar mitt RAM-minne så får jag en snabbare dator?

Ett vanligt missförstånd är att RAM-minne skulle göra så att du får en snabbare dator, vilket i och för sig stämmer men det är en kombination av lika väsentliga datorkomponenter som avgör vår upplevda hastighet i olika applikationer. Exempelvis andra minneskomponenter i datorn som lagringsdiskarna och processorns cacheminne.

Idag finns RAM-minnen med en kapacitet runt 256 GB i konsumentklassen men mer vanligt är 8GB, 16 GB, 32GB och 128 GB. Ju mer RAM-minne du har desto bättre, men med vissa undantag som jag skriver om längre ner i denna artikel. Ju mer RAM-minne (kapacitet och hastighet) desto mer information kan lagras temporärt på ditt RAM-minne vilket i sin tur bland annat handlar om att du kan arbeta i flera applikationer samtidigt men framförallt att få mer prestanda i tunga applikationer som exempelvis Photoshop, Lightroom och Adobe Premiere Pro. Den största vinningen med bra kapacitet och hastighet på RAM-minnet handlar ändå om att programmen som du använder blir stabilare. Notera att tunga applikationer gör många olika skilda beräkningar i samma program som enkelt sett kan ses som multitasking, där mycket och kvalitativt RAM-minne är viktigt.

Bra, så om jag köper 256 GB RAM-minne så kommer min dator att bli supersnabb? Nej, precis som jag skrev här uppe så är det många olika datorkomponenter som bidrar till datorns prestanda. Om du har 256 GB RAM-minne i din dator men de program du arbetar i bara använder 16 GB av det utrymmet så har du alltså 240 GB RAM-minne som inte används. Låt oss då säga att du öppnar ytterligare ett program på datorn och gör någonting som genererar att RAM-minnet som används är 64 GB. Då har du 192 GB RAM-minne till övers som inte används. Så din dator blir alltså inte snabbare av mer RAM-minne om utrymmet inte används.

Ett tips om du vill veta hur mycket RAM-minne du har på din dator samt hur mycket RAM-minne du använder kan du trycka:

CTRL-ALT-DELETE & välja Aktivitetshanteraren. Gå sedan till prestanda så får du information om hur mycket RAM-minne som är installerat och hur mycket som används. Där kan du också få information om hur hårt din CPU, med andra ord processor arbetar.

Hur mycket RAM-minne behöver du?

Om du inte har läst det förra kapitlet så tycker jag att du ska göra det för att få en bättre förståelse för hur mycket RAM-minne du behöver. Allt handlar om hur många program du ofta arbetar med samtidigt och hur mycket GB RAM-minne de programmen förbrukar. Se själv genom att öppna Aktivitetshanteraren (se tips ovan).

Här nedan listar jag några av de program som du kan tänkas arbeta i när du jobbar med bildredigering eller videoredigering, och hur mycket RAM-minne som kan behövas (uppgifterna är hämtade från  pugetsystems.com).

• Lightroom Classic.

Beroende på hur stort ditt bildarkiv är rekommenderas ett minimum på 16 GB för att arbeta effektivt i Lightroom Classic. Notera här att jag har personligen kunnat arbeta helt okej med 8 GB RAM-minne DDR4 i Lightroom Classic, med ett mindre arkiv. Rekommenderas gör 32 GB RAM-minne. Själv använder jag 64 GB DDR4.

• Adobe Photoshop CC.

Hur mycket RAM-minne du behöver för att arbeta med Adobe Photoshop CC beror mycket på hur stora dina bildfiler är som du arbetar med. Rekommenderas gör 16 GB för en 500 MB bild, 32 GB för en 500 MB – 1 GB bild och 64 GB+ för även större bildfiler. Notera här att du kanske arbetar med fler bilder samtidigt.

• Adobe Premiere Pro.

Videoredigering kräver oftast mer RAM-minne än stillbildsredigering. Hur mycket RAM-minne du behöver handlar generellt om vilken upplösning du arbetar i samt vilken längd din produktion är. 32 GB RAM-minne rekommenderas för 1080p (1920×1080), 64 GB+ för 4K (3840×2160).

Notera att dessa rekommendationer för applikationerna beror också mycket på hur mycket andra applikationer du har öppet samtidigt men framförallt vart din egen smärtgräns går för ett ”långsamt” system. Personligen har jag arbetar med bildredigering både på 8 GB, 16 GB Och 64 GB ram. Men, ju mer minne desto bättre är grundregeln med undantag från överflöd av RAM-minne.